Introduktion: Jodbaserade röntgenkontrastmedel är bland de vanligaste använda läkemedel som administreras intravenöst. Kontrastmedel vid radiologiska undersökningar kan ge upphov till olika typer av överkänslighetsreaktioner, därför är det viktigt för röntgensjuksköterskor att kunna vara förberedda och observanta på symptom för att kunna tillgodose en patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera symtombild och hur ofta överkänslighetsreaktioner inträffar, samt vilka patienter som är mest utsatta för kontrastmedelsöverkänslighetsreaktioner vid radiologiska undersökningar med intravenös eller intraarteriell administrering av jodbaserat icke-joniskt kontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt inom området radiografi och utfördes systematiskt för att sortera ut vetenskaplig forskning som kunde ge svar på syftet. 15 artiklar analyserades.

Kontrastmedelsundersökningar ökar för varje år och risken för att utveckla kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN) ökar med bland annat stigande ålder. KMN kan leda till att patienter utvecklar akut njurinsufficiens och kan därför behöva genomgå efterföljande dialysbehandling. KMN har framkommit vara den tredje största orsaken till sjukhusförvärvad akut njurinsufficiens, vilket ökar mortalitet och morbiditet. Syftet med denna litteraturöversikt är att jämföra det iso-osmolära kontrastmedlet iodixanol med låg-osmolära kontrastmedel i relation till uppkomst av kontrastmedelsinducerad nefropati. Metoden är en litteraturöversikt som grundar sig på redan befintlig forskning som jämfört det iso-osmolära kontrastmedlet med olika låg-osmolära kontrastmedel.

Idag används datortomografi med kontrastmedel (CTA) som primär undersökningsmetod vid efterkontroller av EVAR-behandlade patienter. Dessa patienter följs upp årligen under resten av deras liv. Ultraljud med kontrastmedel (CEUS) har de senaste åren undersökts som ett alternativ för att minska exponeringen av den joniserande strålningen och användning av njurtoxiskt kontrastmedel. Vårt syfte med denna litteraturstudie var att jämföra diagnostisk säkerhet samt att beskriva fördelar och nackdelar med undersökningsmetoderna ultraljud med kontrast och datortomografi med kontrast vid kontroller efter EVAR. Utifrån vårt syfte formulerade vi en frågeställning där 14 vetenskapliga artiklar ingår i litteraturstudien.

En allvarlig komplikation med röntgenkontrastmedel är att de är potentiellt nefrotoxiska och kan ge upphov till ett tillstånd vid namn kontrastmedelsinducerad nefropati. Tillståndet definieras av en serumkreatininstegring med mer än 25 procent eller 44 µmol/l vilket sker inom tre dagar efter administrering av kontrastmedel. Risken att drabbas av kontrastmedelsinducerad nefropati står i relation till graden av njurfunktionsnedsättning före undersökning, kontrastmedelsdosens storlek och andra riskfaktorer som diabetes mellitus, hjärtsvikt, hypotension och dehydrering med flera. Risken att drabbas ökar med antalet riskfaktorer. Syftet med vår studie har varit att undersöka hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan reduceras.

Röntgenundersökning är en medicinsk undersökning av kroppen med hjälp av röntgenstrålning. Kontrastmedel används i stor omfattning vid olika röntgenundersökningar och verkar genom att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader vilket kan användas för att ge bästa diagnostiska information. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar om ifall patienten har någon allergi eller överkänslig mot något. Sjuksköterskan ska även fråga om patienten äter något läkemedel eller har några andra sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom eller njursvikt. Sjuksköterskan har en kvalificerad utbildning i specifik omvårdnad.

Bakgrund Kontrastmedelsinducerad nefropati innebär en allvarlig njurfunktionsnedsättning, vilken definieras som en ökning av p-kreatinin < 25 procent eller 0,5 mg/dl inom tre dygn efter kontrastmedelsadministrering. I de allra flesta fall återhämtar sig njurarna inom ett par veckor, men permanenta skador kan uppstå, vilka kan komma att kräva dialysbehandling och njurtransplantation. Genom att identifiera riskpatienter och kontrollera njurfunktion och hydrering före undersökningen kan förekomsten av kontrastmedelsinducerad nefropati minskas. Syfte Att belysa senaste forskningsresultat om hur kontrastmedelsinducerad nefropati kan förebyggas. Metod För att analysera och sammanställa det aktuella forskningsläget genomfördes en litteraturöversikt med 15 kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Kontrastmedel är ett flytande medel som injiceras i kroppen för att förstärka skillnader mellan kroppens olika vävnader. Jodkontrastmedel används varje dag i samband med vissa bestämda röntgenundersökningar. Effekten av kontrastmedel underlättar för att få en bra bilddiagnostik. Användning av kontrastmedel är inte riskfritt eftersom kontrastmedel kan orsaka negativa reaktioner som kan uppträda antingen som akuta eller sena, exempelvis hjärtstillestånd eller klåda. Syfte: Att belysa vikten av information till patienten om risker och biverkningar inför intravenös jodkontrastmedelsinjektion samt att belysa röntgensjuksköterskans roll och ansvar i samband med denna information.

Vid diagnostisering av halskärlsstenos återfinns olika preferenser på metoder från sjukhus till sjukhus. Denna studie hade som mål att undersöka vilken av dessa två modaliteter, MRT och DT, som hade mest vetenskapligt stöd för diagnostiseringen av halskärlsstenos. Syftet med studien var att via en evidensbaserad systematisk litteraturöversikt försöka framhäva vilken av de två modaliteterna som är optimal för att diagnostisera halskärlsstenos. Litteraturöversikten utgick ifrån en framställd frågeställning efter förstahandsgranskning av relevanta artiklar; Vilken modalitet är mest tillförlitlig gällande diagnostiseringen av carotisstenos? Litteratursökningen genomfördes och fann 11 artiklar efter granskning som passade för den utsatta frågeställningen.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Röntgensjuksköterskan hade omvårdnadsansvaret för patientens tillstånd så länge denne befann sig på röntgenavdelningen och skulle förbereda patienten inför undersökningen med den information och det stöd som krävdes. Även moment såsom planering av undersökning, patientomvårdnad, undersökningen i sig, bedömning av undersökningens kvalitet, bildgranskning, underhåll av apparatur samt verksamhetsuppföljning ingick i röntgensjuksköterskans arbete. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva röntgensjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter som genomgår röntgenundersökning med intravenöst kontrastmedel. Artiklarna till studien hittades i databaserna PubMed, Academic Search Elite och Cinahl. Studien baserades på 27 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskat utifrån ett granskningsprotokoll, där de skulle ha kvalitetsnivå medel eller hög.

Lungemboli (LE) är en sjukdomsbild som kan vara livshotande och datortomografi pulmonell angiografi (CTPA) är ett av de vanligaste sätten att diagnostisera detta. CTPA undersökningar kräver jodbaserat kontrastmedel (KM) för att kunna fastställa diagnosen LE. KM i stora mängder är toxiskt mot njurarna vilket kan orsaka kontrastmedelsinducerad njurskada (KMN). Denna litteraturstudies primärsyfte är att granska möjligheterna med att minska mängden kontrastmedel vid låg-kV CTPA. Går det att minska kontrastmedelsdosen utan att undersökningens resultat blir suboptimalt?Sekundärsyftet är att studera riskerna för att utveckla KMN efter CTPA.Utifrån vårt syfte framkom 2 frågeställningar som besvarades via en systematisk litteraturöversikt.

Traumaundersökning med datortomografi (trauma-DT) är en viktig metod för att snabbt och precist kunna identifiera och utesluta skador vid trauma. Vid en trauma-DT undersöks hjärna, halsrygg, samt därefter thorax och buk med intravenöst kontrastmedel. Då denna undersökningsmetod använder sig av joniserande strålning måste onödiga undersökningar undvikas, och alternativa metoder med lägre eller ingen stråldos övervägas. Litteraturöversiktens syfte var att undersöka berättigandet av trauma-DT. I studien ingår 17 vetenskapliga artiklar.

Idag utförs många röntgenundersökningar med hjälp av kontrastmedel, det kan dock leda till kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). Natriumbikarbonat har visat sig kunna vara ett lämpligt hydreringsalternativ mot KMN. Vårt syfte med denna studie var att undersöka om natriumbikarbonat är ett bättre hydreringsalternativ jämfört med natriumklorid som profylax mot KMN för patienter med nedsatt njurfunktion. Vi formulerade tre olika frågeställningar utifrån vårt syfte. Litteraturstudien innefattar 21 vetenskapliga artiklar som vi funnit genom sökningar i olika databaser.

SammanfattningInledning: Den årliga incidensen för pankreascancer är 9 per 100 000 invånare. En tidig diagnos ger förbättrad 5-årsöverlevnad men botar fortfarande få patienter. De senaste åren har den dåliga prognosen förbättras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jämföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstänkt pankreascancer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som är att föredra vid diagnostisering av pankreascancer, MDCT eller MR.Frågeställning: Är det MDCT eller MR som är bäst vid diagnostisering av pankreascancer?Metod: En litteraturstudie baserad på 12 antal artiklar som är funna i databasen PubMed.Resultat: MDCT och MR har likvärdig diagnostisk säkerhet att upptäcka pankreastumör samt påvisa kärlinväxt och förutse operabilitet.

Bakgrund: Förutom de diagnostiska fördelarna med jodkontrastmedel finns det samtidigt risker. Nedsatt njurfunktion, diabetes och hjärtsvikt är några av de riskfaktorer som kan leda till att patienten drabbas av en kontrastmedelsinducerad njurskada. Allergi och astma utgör riskfaktorer för en akut överkänslighetsreaktion. Tyreoideafunktion, graviditet och läkemedel är andra faktorer som är viktigt att ta reda på för att undvika negativa effekter av jodkontrastmedel. I Sverige finns nationella rekommendationer samt utarbetade frågeformulär som ska förebygga de negativa effekterna.